Tag: www.ninjutsu.se

From Sida 31 – Iwato 1810 by Iwato

I sin bok ”Togakure ryu Ninpo Taijutsu”, kapitel Jin ryaku no maki från 1984, beskriver Hatsumi sensei flertal Ryu-ha kata under begreppet ”kumi uchi”  .
Man kan skriva kumi uchi med två uppsättningar av kanji, antingen 組討 eller 組打 . Båda kanji kombinationerna syftar till en generell term för råbrottning som ett oberoende kampsystem synonymt med jujutsu eller, som vissa äldre ryu-ha använder det som, en specifik term för en specialiserad närkampsmetod inom skolan.

Vid början av Kamakura perioden (1192) var kumi uchi en integrerad del av krigarnas utbildning för överlevnad på slagfältet och bildade senare grunden för många jujutsu liknande stilar.
I gammal kumi uchi låses kombattanterna vid varandra med ett symmetriskt grepp benämnt ”yotsu kumi”. Denna position är startpunkten för teknikerna för att fälla motståndaren. Ibland kan man släppa taget med ena handen för att greppa en dolk, och beroende på vilken fot och arm som är framåt kan den nya positionen kallas ”migi kumi” eller ”hidari kumi” (höger eller vänster kumi).
Dessa tre positioner bildar grunden för kumi uchi för både bruk i rustning på slagfältet eller i vardagskläder på inomhus.

Kumi uchi på slagfältet utfördes i rustning och innehöll därför prefixet ”yoroi kumi uchi”, där yoroi  betyder rustning. Eftersom olika skolor föredrog olika typer av rustning varierade naturligtvis även teknikerna. När rustningen blev lättare blev även teknikerna mer rörliga och raffinerade och tillät tekniker som ”ude ori”, ”ashi garami” och även vissa ”nage waza”. Eftersom kroppen skyddades av rustningen var det ovanligt med slagtekniker för andra ändamål än balansbrytningar.
Vanligaste taktiken var att ramma motståndaren så att denne föll till marken och sedan använda ett stickvapen medan han försökte ta sig upp och penetrera någon av rustningens svaga punkter med den.

Om man själv blev fälld gällde det att undvika få motståndaren över sig och då använde man landningstekniken ”tachi nagare” för att fösa bort denne. Förmågan att snabbt ta sig upp ur liggande ställning iklädd i tung rustning var också en livsavgörande teknik.

Kumi uchi i civila kläder – suhada kumi uchi – är en fredstida produkt från Edo perioden. Vardagsklädseln på den tiden bestod av kimono jacka och hakama byxor. Trots att klädseln inte gav någon extra skydd som rustningen, förekom det få slagtekniker även inom suhada kumiuchi. Orsaken till detta var att man ständigt gick beväpnad med minst två svärd och användningen av dem var prioriterat och man utgick alltid ifrån att även motståndaren också var beväpnad.
Största bekymret man hade var att hindra motståndaren att dra ut sitt svärd och detta gjorde man genom ”tsuka dome”, ”do jime”, ”goshi nage” och genom att placera sig rätt med taisabaki.

Om motståndaren lyckades dra ut sitt svärd gällde det att snabbt reagera med ”muto dori”. Det finns en föreställning om att muto dori är obeväpnade tekniker mot någon som har ett svärd, men det är bara halva sanningen. Ingen människa med sunt förnuft går frivilligt i strid med en motståndare som är beväpnad med en meter rakbladsvass klinga. Det man gjorde var att beväpna sig med vad som helst. I klassisk muto dori kamp använder man stenar för att både kasta och slå med, grenar och käppar av olika längder eller skolans speciella kakushi buki. Den taisabaki som man behöver öva på utförs dock utan någon beväpning på träningen. Att möta en beväpnad motståndare kräver mer än bara tekniskt kunnande och snabbhet, man måste dessutom kunna behärska sina emotioner, och dessutom måsta man kunna överraska denne och det var därför man ofta hade dolda vapen (kakushi buki) som t ex ”happo” nära sin kropp.

I boken Togakure ryu ninpo taijutsu skriver Hatsumi sensei om kumi uchi;
”Variera alla kumi uchi rörelser i detta kapitel till ett enda flöde 流れ, nagare; flow. Iaktta ”shizen gyoun ryusui; naturliga rörelser som vandrande moln och rinnande vatten”.
Den sista meningen går även att tolka som ”acceptera omständigheterna”.
Kumi uchi var det begrepp han använde för att beskriva en stridskonst som saknade tekniker men hade rörelser, och var strukturerad i utbildningssyfte.
Där andra kampsystem syftade till att förstärka utövarens säkerhet, så handlar kumi uchi om att reducera osäkerhet till noll. Den innehåller stor dos mental träning – ”kiai kishi no ho” 気合気死之法 – att applicera i en kamp på liv och död. Vår kumi uchi har även inkluderat de erfarenheter som Takamatsu sensei skaffade sig under sina resor i 1920-talets Kina och Manchuriet.

Kumi uchi är också en vass metod (jap. shinken gata) som förbereder oss att bemöta flera motståndare – ”ichi tai tasu”, dvs inte i något läge får man låsa sin rörlighet, utan ständigt vara i rörelse, avspänd och mentalt förberedd på det oväntade.…