www.ninjutsu.se - NinZine 3.0

DE 10 VANLIGASTE FRÅGORNA OM SJÄLVFÖRSVAR

IwatoNovember 12, 2024

Jag har samlat ihop de 10 vanligaste frågorna om självförsvar som jag har stött på under mina 40+ år som instruktör i självskydd och självförsvar. Svaren på dessa frågor kommer jag att i framtida inlägg…

Här är de tio vanligaste frågorna om självförsvar:

1.Vilka tekniker är bäst för självförsvar?
Många vill veta vilka specifika tekniker, som slag, sparkar, eller grepp, som är mest effektiva i en nödsituation.

2.Vilka kampsporter är bäst för självförsvar?
Vanliga frågor är om vilka kampsporter som erbjuder de mest användbara självförsvarsteknikerna, såsom krav maga, jujutsu, eller judo.

3.Hur kan jag försvara mig mot en större angripare?
Många undrar hur man kan försvara sig effektivt om man är fysiskt mindre eller svagare än en potentiell gärningsperson.

4.Kan jag använda föremål i självförsvar?
Frågor kring om och hur man kan använda vardagsföremål (som nycklar, paraplyer, eller ficklampor) i en försvarssituation är vanliga.

5.Hur förbereder jag mig mentalt för en nödsituation?
Många vill veta hur de kan hantera stress, rädsla och panik under ett angrepp för att agera snabbt och effektivt.

6.Hur identifierar jag potentiella faror?
Frågor om hur man kan läsa av personer och situationer för att undvika hotande miljöer förekommer ofta.

7.Vad säger lagen om självförsvar?
Frågan handlar om att förstå lagliga rättigheter och gränser för vad som räknas som tillåtet självförsvar.

8.Kan självförsvarsträning hjälpa mig att hantera vardagsrädsla?
Många undrar om självförsvarsträning kan hjälpa dem att känna sig tryggare och mer självsäkra.

9.Hur kan jag lära mig självförsvar om jag inte har tid för regelbunden träning?
En vanlig fråga är hur man kan få grundläggande självförsvarskunskaper även utan att ägna mycket tid åt det.

10.Vad gör jag om jag blir överraskad och inte hinner förbereda mig?
Denna fråga fokuserar på hur man reagerar i plötsliga, hotfulla situationer där tiden för att tänka och agera är minimal.

Dessa frågor visar en önskan att förstå både de fysiska och mentala aspekterna av självförsvar, från teknik och förberedelse till juridiska och praktiska överväganden.…

Edo-periodens strategiska tänkande

IwatoNovember 6, 2024

From Iwato 1810 by Iwato

Enligt Takamatsu sensei bestod av ninjutsu av 8 studieområden (jap. hachimon) varav en var ”Gunryaku” – strategi och taktik. För att bättre förstå innehållets bredd i det avsnittet har jag sammanställt en kort text om hur man tänkte om strategi generellt under Tokugawa’s Edo-period.

…

Edo-periodens strategiska tänkande i Japan (1603–1868) kännetecknades av en stark betoning på fred, social stabilitet och pragmatism. Här är några centrala drag som formade strategier inom politik, militär, ekonomi och samhällsstruktur:

1. Fred och social stabilitet (Pax Tokugawa): Efter sekler av krig hade Edo-periodens ledarskap, särskilt Tokugawa-shogunatet, som mål att undvika krig och behålla fred. För att göra detta skapades ett strikt system där landets daimyo (feodala herrar) var tvungna att följa en hierarkisk ordning och underkasta sig shogunens regler, ofta genom sankin-kotai (alternativ tjänstgöring), som innebar att daimyos måste spendera tid i Edo. Detta minskade risken för uppror och bevarade maktbalansen.

2. Konfuciansk filosofi och samhällsordning: Edo-perioden inspirerades starkt av konfucianska principer, vilket skapade en social ordning där varje samhällsklass hade sin plats och uppgift. Samhället delades in i fyra klasser – samurajer, bönder, hantverkare och handelsmän – med samurajerna högst upp. Denna ordning byggde på lojalitet, moral och disciplin, och det strategiska tänkandet handlade ofta om hur man kunde upprätthålla och förstärka denna harmoni.

3. Ekonomisk strategi och självförsörjning: Eftersom Japan under Edo-perioden i stort sett var isolerat från omvärlden (sakoku-politiken) var självförsörjning viktigt. Ekonomin strukturerades för att minimera beroendet av import och för att optimera jordbruket, eftersom bönderna ansågs vara en grund för nationens välstånd. Självförsörjning och långsiktigt tänkande präglade den ekonomiska strategin.

4. Pragmatiskt ledarskap och kontroll över kunskap: För att bibehålla kontroll och hantera eventuell opposition använde shogunatet ett system där spridning av kunskap och utbildning i stridsteknik, filosofi och vetenskap reglerades noggrant. Samurajklassen tränades i strid men lärdes också att värdera moralisk disciplin och intellektuella färdigheter över våld.

5. Militär strategi som kontrollverktyg, inte aggression: Under denna period var det lite behov av militära aktioner, så strategierna inom krigskonst inriktades på hur man kunde undvika konflikt snarare än vinna den. Styrka och stridsträning blev främst symboliska eller ceremoniella inslag för de flesta samurajerna, som också ägnade sig åt kultur och administration.

6. Lärostrategier från militära klassiker och buddism: Trots fredsperioden fortsatte studierna av kinesiska klassiker inom strategi, som Stridskonsten av Sun Tzu, och inhemska japanska texter som Koyo Gunkan och Bansenshukai. Dessa texter integrerade stridsteknik med budo-buddhistiska principer och betoning på att förbli lugn, anpassningsbar och intuitiv.

7. Informations inhämtning: Även om militära fälttåg sällan genomfördes, utvecklade shogunatet ett underrättelsenätverk för att kontrollera information och hålla ordning bland samhällets olika klasser. Ninja (det fanns flera synonymer) användes ibland i särskilda operationer och för att spåra hot mot stabiliteten.

Sammanfattning

Edo-periodens strategiska tänkande formades av en blandning av kontroll, moralisk disciplin, och balans mellan militär förmåga och pragmatism. Fred och social stabilitet stod alltid i centrum, och därför var strategierna mer inriktade på att förhindra konflikter än att vinna dem.…

Kroppsmedvetenhet – Shintai ishiki

IwatoNovember 3, 2024

From Iwato 1810 by Iwato

Att vara kroppsmedveten (jap. shintai ishiki) innebär att ha en stark koppling till och förståelse för sin egen kropp, inklusive dess rörelser, position i rummet, och fysiska tillstånd. Det handlar om att vara medveten om kroppens signaler och hur den reagerar på olika stimuli, både internt och externt. Kroppsmedvetenhet utvecklas genom att observera och känna hur kroppen fungerar och förändras, och kan förbättras genom träning och mindfulness. Det handlar inte om VAD man gör utan HUR man gör det.

Nyckelelement för kroppsmedvetenhet inkluderar:

1. Känsla för balans och hållning: Att vara medveten om hur kroppen står, går, eller rör sig i olika situationer.

2. Proprioception: Den inneboende känslan av var dina kroppsdelar befinner sig utan att du behöver se dem. Detta är viktigt för att kunna koordinera rörelser exakt och smidigt.

3. Andningskontroll: Att vara medveten om hur andningen påverkar kroppens funktioner, till exempel avslappning eller spänning.

4. Känslighet för kroppens signaler: Att kunna tolka smärta, obehag eller trötthet som signaler på vad kroppen behöver, till exempel vila eller anpassning.

5. Rörelsekontroll: Att ha förmågan att medvetet utföra rörelser med precision och att anpassa dem för att undvika skador eller förbättra prestation.

Kroppsmedvetenhet är centralt i vår grundkurs 3 Kumi Uchi, där rörelse och balans är avgörande. Genom att träna detta kan vi förbättra vår koordination, reducera stress och öka fysisk och mental hälsa.

…

SJÄLVKÄNSLA – JISONSHIN 自尊心

IwatoOctober 29, 2024

From Iwato 1810 by Iwato

Vi har i alla år sagt att ett av Ninjaskolan viktigaste mål är att stärka barnens självkänsla, som innebär att ge dem verktyg och stöd för att utveckla en positiv och realistisk självbild. Men hur gör vi?

Här är några av våra sätt att hjälpa barn bygga självkänsla som vi använder i Ninjaskolan:

1. Ge ärlig och specifik feedback

Lyft ansträngning, inte bara resultat: Istället för att bara säga ”bra jobbat” kan vi säga ”jag såg hur hårt du kämpade med det där!” Detta lär barn att värdera sin insats och förstå att ansträngning är viktigt.

Undvik överdriven beröm: Barn märker om beröm är äkta. Vi ger istället specifik feedback som ”Jag gillar hur du hjälpte NN med x-träningen – det visar att du är hjälpsam och omtänksam”.

2. Låt dem prova nya saker och ta små risker

Självständighet och eget ansvar: Att låta barn utforska och göra saker själva, som att ta fram redskap eller lösa problem, stärker deras känsla av förmåga och självständighet.

Värdera lärande av misstag: Misstag är en naturlig del av lärandet. Att visa barnen att misstag är okej och att de kan lära sig av dem bygger upp en sund självkänsla och ett tryggt sätt att möta utmaningar.

3. Främja realistiska mål och delmål

Sätta mål: Små, realistiska mål hjälper barn att bygga självförtroende genom att uppleva framgångar. Detta gör att de kan se sin egen förmåga att lyckas.

Stöd i motgångar: Att hjälpa barnen att se misslyckanden som tillfälliga och uppmärksamma på vad de lärt sig. Att kunna hantera motgångar på ett hälsosamt sätt är viktigt för självkänslan.

4. Lyssna aktivt och visa respekt

Ge barnet uppmärksamhet: Att verkligen se och lyssna när barnet pratar ger dem upplevelsen att deras tankar och känslor är viktiga.

Bekräfta barnens känslor: Bekräfta att deras känslor är normala och värda att uttryckas. Om de är ledsna, rädda eller arga, är det viktigt att ge utrymme för känslorna utan att förminska dem.

5. Främja lek och social interaktion

Gruppaktiviteter: Grupplekar och aktiviteter som sumo, tandläkaren, bulldog etc stärker självkänslan genom att barnen får prova sina färdigheter i samspel med andra.

6. Vara en positiv förebild

Visa själv medkänsla: Barn lär sig mycket genom att se på instruktörerna. Genom att visa att vi också accepterar våra egna brister men att vi har en positivt självprat blir det lättare för barnen att göra detsamma.

Självkritik: Att visa för barn att vuxna inte alltid är perfekta och att det är okej hjälper dem att förstå att självkänsla inte beror på att vara perfekt.

Sammanfattning

Att stärka barnens självkänsla handlar om att erbjuda en balans mellan trygghet, frihet och vägledning. Genom att uppmuntra barnen att vara sig själva, att prova på nya saker och lära sig av både framgångar och motgångar, får de en sund självkänsla och självbild som de kan ta med sig genom livet.

Länk till Ninjaskolan på hemsidan…

Öppna färdigheter

IwatoOctober 9, 2024

From Iwato 1810 by Iwato

Kumi uchi är vår fokusträning i ”öppna färdigheter (open-ended skills)”. Det är kroppsfärdigheter som utövas i en föränderlig och oförutsägbar miljö, där vi behöver anpassa våra tekniker och metoder efter omständigheterna. Dessa kontrasteras ofta med stängda färdigheter, som utförs i mer kontrollerade och stabila miljöer (jmf kihon keiko).

Nyckelelement för öppna färdigheter:

1. Anpassning och flexibilitet: Vi måste kunna anpassa vårt beteende baserat på förändrade förhållanden och externa faktorer, till exempel i situationer där andra personer eller väder kan påverka utförandet.

2. Beslutsfattande i realtid: Eftersom situationen ständigt förändras måste vi intuitivt och instinktiv kunna fatta beslut i realtid, ofta utan möjlighet att planera i förväg.

3. Oförutsägbarhet: Den öppna miljön innebär att varje gång en färdighet utförs kan den se annorlunda ut beroende på hur omgivning och omständigheter förändras.

Exempel på öppna färdigheter:

Sport: Fotboll, där spelarna måste reagera på medspelarnas och motståndarnas rörelser och bollens position.

Självskydd: Situationer där vi måste anpassa våra metoder baserat på gärningsmännens handlingar (fly-gömma-slåss).

Vardagliga interaktioner: Kommunikation där varje samtal eller social interaktion kräver en flexibel anpassning till den andra personens respons.

Att behärska öppna färdigheter innebär ofta att man tränar på att hantera variationer och oväntade utmaningar, snarare än att följa fasta mönster eller regler (jmf juppo-sessho no jutsu).…

Recent Posts

Most Used Categories

Tag: www.ninjutsu.se

DE 10 VANLIGASTE FRÅGORNA OM SJÄLVFÖRSVAR

Edo-periodens strategiska tänkande

Kroppsmedvetenhet – Shintai ishiki

SJÄLVKÄNSLA – JISONSHIN 自尊心

Öppna färdigheter