Category: Contributors

From Iwato 1810 by Iwato

Tillägg till svar 5 av ”De 10 vanligaste frågorna om självförsvar”

Inom psykologin avser man med termen coping de strategier och mekanismer som människor använder för att hantera stress, påfrestningar och känslomässiga utmaningar. Coping handlar om att anpassa sig till eller minska effekterna av svåra situationer och kan variera beroende på individens resurser, personlighet och den specifika situationen.

Typer av coping

1 Problemfokuserad coping:
Inriktad på att lösa problemet som orsakar stress.
Exempel: Göra en handlingsplan för att hantera ekonomiska svårigheter.

2 Emotionellt fokuserad coping:
Inriktad på att hantera de känslor som stressen orsakar.
Exempel: Söka stöd hos vänner, meditation, eller att distrahera sig.

3 Undvikande coping:
Försök att undvika problemet eller känslorna kring det.
Exempel: Att ignorera situationen, använda substanser, eller prokrastinera.

Positiv och negativ coping

1. Adaptiv coping: Effektiva strategier som hjälper individen att hantera situationen och minska stress långsiktigt, t.ex. träning, problemlösning eller socialt stöd.

2. Maladaptiv coping: Strategier som kanske känns hjälpsamma på kort sikt men förvärrar situationen långsiktigt, t.ex. undvikande eller överdrivet bruk av alkohol.

Coping-stilar

Vissa individer tenderar att använda specifika coping-strategier baserat på personlighet eller erfarenheter.

Exempel: Optimister är mer benägna att använda problemfokuserad coping, medan personer med hög ångest kan luta sig mer mot undvikande strategier.

Coping-modeller

En central modell är Lazarus och Folkman’s teori om stress och coping, som beskriver processen i två steg:

1.Primär bedömning: Är situationen ett hot, en utmaning, eller irrelevant?

2.Sekundär bedömning: Har jag resurser och strategier för att hantera situationen?

Coping är centralt inom psykologisk terapi och interventioner, eftersom det hjälper människor att bygga motståndskraft och välbefinnande. Psykologer kan arbeta med individer för att identifiera vilka coping-strategier som fungerar bäst och remodellera maladaptiva beteenden med adaptiva tekniker.…

Read More

From Iwato 1810 by Iwato

Tillägg till svar 8 av De 10 vanligaste frågorna om självförsvar

Ett sätt att hantera sin vardagsrädsla är att känna till mer om det man oroar sig – i det här fallet om stor är sannolikheten för att man kan drabbas av våldsbrott.

—

Sannolikheten att en person i Sverige drabbas av våldsbrott beror på flera faktorer, som ålder, kön, geografiskt område, sociala förhållanden och livsstil. Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) och Nationella trygghetsundersökningen (NTU) ger en god överblick över hur vanligt det är med våldsbrott och vilka grupper som är mest utsatta.

Sannolikhet för våldsbrott i Sverige

Enligt NTU 2022, som mäter självrapporterad utsatthet för brott:

1. Generellt

• Cirka 2–3 % av befolkningen (16 år och äldre) rapporterar att de utsatts för våldsbrott under ett år. Detta inkluderar allt från lindrigt våld (t.ex. knuffar) till grövre våld (t.ex. överfall).

• Det motsvarar ungefär 150 000–200 000 personer per år.

2. Könsskillnader

• Män är något mer utsatta för fysiskt våld än kvinnor, särskilt i offentliga miljöer.

• Män drabbas ofta av våld från okända gärningspersoner.

• Kvinnor är mer utsatta för våld i nära relationer eller av personer de känner.

• Våldet mot kvinnor är ofta kopplat till psykisk misshandel och sker i privata miljöer.

3. Ålder och livsstil

• Unga personer (16–29 år) är mest utsatta för våldsbrott.

• Bland äldre (65+ år) är utsattheten betydligt lägre.

• Alkoholpåverkan, nattliv och andra riskfaktorer ökar sannolikheten att bli utsatt för våldsbrott.

4. Geografiska skillnader

• Storstadsområden som Stockholm, Göteborg och Malmö har högre nivåer av våldsbrott än landsbygden.

• Dock är vissa mindre områden (s.k. utsatta områden) överrepresenterade vad gäller våld.

5. Livstidsrisk

• Enligt BRÅs undersökningar är det sannolikt att en majoritet av män någon gång under sin livstid upplever någon form av fysiskt våld, medan det är något mindre vanligt bland kvinnor.

• Dock är det endast en mindre andel av befolkningen som upplever allvarligt våld (där skador eller långvariga konsekvenser uppstår).

Typ av våldsbrott och risker

1. Misshandel

• Vanligast för män i offentliga miljöer.

• Cirka 1,7 % av befolkningen rapporterar att de utsatts för misshandel (NTU 2022).

2. Sexualbrott

• Framförallt kvinnor drabbas av sexualbrott. Cirka 5 % av kvinnor och 1 % av män rapporterade att de utsatts för sexualbrott under 2021 (NTU).

3. Grovt våld

• Grova våldsbrott som mord, dråp eller grov misshandel är betydligt ovanligare men är ofta kopplade till organiserad brottslighet eller våld i nära relationer.

Riskreducerande faktorer

• Undvik riskfyllda miljöer: Stökiga nattklubbar, mörka parker eller områden med hög brottslighet.

• Stärk vardags vaksamheten: Att vara uppmärksam på sin omgivning kan minska risken att bli utsatt.

• Undvik konflikter: Många våldsbrott startar som eskalerade konflikter.

Sammanfattning

Sannolikheten att drabbas av våldsbrott i Sverige är relativt låg, med omkring 2–3 % av befolkningen årligen som rapporterar utsatthet. Män löper större risk i offentliga miljöer, medan kvinnor är mer utsatta i privata sammanhang. Risken påverkas av livsstil, kön, ålder och geografiskt område.…

Read More

From Iwato 1810 by Iwato

Observationstekniker är avgörande del av situationsmedvetenhet och för att upptäcka och undvika farliga situationer innan de eskalerar. För självförsvar handlar det om att vara medveten om din omgivning och potentiella hot. Här är några viktiga observationstekniker som du kan använda för självförsvar:

1. Omgivning och omständigheter

Definiera zoner av uppmärksamhet:

• Omgivningen: Var uppmärksam på platsens layout, ingångar, utgångar och potentiella gömställen.

• Människor runt dig: Notera beteenden och kroppsspråk hos individer i din närhet.

• Håll huvudet uppe och blicken rörlig: Undvik att bli distraherad av telefoner eller annat. Att aktivt observera din omgivning gör dig mindre sårbar.

• Identifiera ”normalbilden” och leta efter avvikelser: Om något eller någon beter sig utanför det normala för situationen, var extra vaksam.

2. Observation av kroppsspråk och beteende

• Ansiktsuttryck: Kortvariga, omedvetna uttryck kan avslöja ilska, rädsla eller andra emotionella tillstånd innan en person agerar.

• Hållning: Är personen avslappnad, spänd eller överdrivet aggressiv? Spändhet i axlar, knytnävar eller käkar kan signalera aggression.

• Ögonkontakt: Undvikande eller överdrivet intensiv ögonkontakt kan vara varningstecken.

• Förberedande rörelser: Personen justerar kläder, döljer händerna eller byter position för att ta en fördelaktig hållning.

3. Färgkodssystem för medvetenhet

Använd Cooper’s Color Code för att bedöma och anpassa din medvetenhet i olika situationer:

• Vit (Avspänd): Ingen medvetenhet, distraherad eller avslappnad (farligt).

• Gul (Vaksam): Avslappnat medveten om omgivningen och eventuella förändringar (grundnivå för säkerhet).

• Orange (Förhöjd medvetenhet): Du har identifierat en potentiell fara och utvärderar nästa steg.

• Röd (Alarmberedskap): Ett hot är närvarande, och du är redo att agera.

4. 5 – 25 meters principen

Livvakter och säkerhetsproffs använder ofta en teknik som innebär att de systematiskt observerar och övervakar området inom olika avstånd runt dem. En vanlig princip är att dela in observationsområdet i koncentriska zoner, där ”5-25 meter” är en nyckelstrategi.

5. Använd alla sinnen

• Hörsel: Lyssna efter förändringar i ljud, som plötslig tystnad, skrik, röster som ökar i tonläge eller fotsteg bakom dig.

• Lukt: En ovanlig lukt, som alkohol, bränt eller kemikalier, kan signalera en potentiell fara.

• Rörelsemönster: Subtila förändringar i hur människor rör sig kan vara en indikation på förberedande handlingar.

• Soft focus: Det handlar om att medvetet bredda sin uppmärksamhet och släppa det intensiva fokuset på en enskild detalj, för att istället ta in helheten.

6. Pre-incident Indicators (PINS)

Som tidigare nämnts, använd observationer av förvarningstecken, till exempel:

• Nervösa beteenden.

• Plötsliga rörelser in i din personliga zon.

• Gruppdynamik där en person distraherar dig medan en annan rör sig runt dig.

7. Shadowing-teknik

Föreställ dig att du är i skuggan av en annan person för att observera utan att dra uppmärksamhet till dig själv. Detta fungerar särskilt bra i folksamlingar eller potentiellt hotfulla miljöer.

8. Spontan intuition

• Lyssna på magkänslan: Om något känns fel, agera på den känslan. Intuition är ofta baserad på undermedvetna observationer.

• Visualisera möjliga scenarier: Genom att mentalt förbereda dig för olika situationer kan du snabbare reagera på verkliga hot.

9. Observation i rörelse (Scanning)

• 360-graders scanning: Lär dig att snabbt och diskret skanna din omgivning när du rör dig. Det handlar om att fånga upp både detaljer och helheten utan att stirra eller verka paranoid.

• Stanna och observera: I stället för att konstant röra dig, pausa ibland för att ta in hela bilden och notera förändringar.

10. Exit-strategier

• Planera dina flyktvägar: När du går in i ett rum eller område, identifiera alltid utgångar och platser där du kan söka skydd.

• Positionering: Håll dig i positioner som ger dig överblick över rummet och undvik att bli inlåst i hörn eller trängda utrymmen.

11. Observera dig själv (Metakognition)

Kontrollera dina egna beteenden och signaler. Att verka självmedveten och självsäker kan minska risken för att bli ett mål. Var också medveten om:

• Dina blinda fläckar.

• Hur du rör dig genom en plats – håll kroppen avslappnad men redo.…

Read More

From Iwato 1810 by Iwato

Tillägg till svar 7 för De 10 vanligaste frågorna om självförsvar

Nödrätt innebär att en person har rätt att vidta åtgärder som annars skulle vara olagliga för att skydda sig själv, andra personer eller egendom från en omedelbar och allvarlig fara. Här är några exempel på situationer där nödrätten kan vara tillämplig:

1. Köra bil för att rädda liv

En person kör i hög hastighet och bryter mot hastighetsgränserna för att snabbt ta någon till sjukhus på grund av en livshotande skada. Trots att hastighetsöverträdelser normalt är olagliga kan det vara tillåtet i en sådan nödsituation eftersom syftet är att rädda liv.

2. Inbrott för att undsätta en nödställd

Om någon ser en bebis eller ett djur instängd i en bil under extrem hetta kan de bryta ett fönster för att rädda livet. Detta skulle normalt räknas som skadegörelse, men under nödrätt kan det vara tillåtet om det finns en uppenbar risk för att personen eller djuret skulle kunna dö eller bli allvarligt skadat utan ingripande.

3. Avvärja en naturkatastrofskada

Om en person som bor nära ett vattendrag ser att det finns risk för översvämning kan de tillfälligt bygga en barriär som kanske blockerar en allmän väg eller annan egendom för att skydda sitt hus från att förstöras av vattenmassorna. Normalt sett krävs tillstånd för att förändra vägar eller flöden, men i ett akut nödläge kan detta ses som försvarbart.

4. Bryta sig in för att varna andra vid en brand

Om någon ser att det brinner i en byggnad och vet att människor befinner sig därinne kan de bryta sig in för att varna de som är i fara. Att ta sig in i någon annans hem utan tillåtelse är olagligt, men i ett sådant fall kan nödrätten tillämpas för att undsätta de som är i fara.

5. Våldsamt försvar vid akut fara

Om en person blir allvarligt hotad eller utsatt för våld kan hen använda ett föremål för att skydda sig, även om det skulle kunna orsaka skada. Att använda ett tillhygge för att avvärja ett akut angrepp kan vara försvarbart om det finns en uppenbar och omedelbar risk för allvarlig skada.

6. Ringa 112 från någon annans telefon utan tillåtelse

Om en person saknar egen telefon men upptäcker en akut nödsituation (som en olycka) kan de ta någon annans telefon för att ringa 112, även om de inte har personens tillstånd. Här skulle nödrätten kunna användas eftersom åtgärden är nödvändig för att tillkalla hjälp och minska riskerna för de drabbade.

Nödrätt handlar om att agera på ett sätt som vanligtvis skulle vara olagligt, men som anses rimligt och försvarbart när alternativet skulle innebära större skada eller risk.…

Read More

From Iwato 1810 by Iwato

Tillägg till svar 7 för De 10 vanligaste frågorna om självförsvar

Nödvärn är rätten att använda våld för att skydda sig själv eller andra från ett pågående eller överhängande angrepp. Här är några exempel på situationer där nödvärn kan vara tillämpligt:

1. Slå tillbaka vid fysisk attack

Om någon blir attackerad med slag och sparkar kan de slå tillbaka för att skydda sig. Nödvärnsrätten gör det tillåtet att använda våld för att avvärja ett pågående angrepp. Det är dock viktigt att det våld som används inte är oproportionerligt i förhållande till hotet, vilket innebär att självförsvaret bör vara så passivt som möjligt men ändå effektivt.

2. Försvara sig mot någon som tränger in i bostaden

Om en inkräktare olovligen tar sig in i en bostad och hotar personen där, har den boende rätt att använda våld för att försvara sig och sina tillhörigheter. Här kan nödvärn innebära att använda styrka för att få ut personen ur bostaden, exempelvis genom att knuffa eller hålla fast inkräktaren tills polisen anländer.

3. Skydda sig mot hot med tillhygge

Om en angripare hotar med en kniv eller annat tillhygge kan man försvara sig med vad som finns tillgängligt, till exempel genom att använda en stol eller ett föremål för att hålla angriparen på avstånd. I en sådan situation kan även våld som annars skulle vara olagligt vara tillåtet, så länge det är proportionerligt och endast används för att avvärja hotet.

4. Försvara sig mot gripande eller fasthållning

Om någon försöker att olovligen gripa eller hålla fast en person, kan den som hålls fast använda våld för att ta sig loss, till exempel genom att bryta greppet eller slå mot angriparens händer. Detta anses försvarbart enligt nödvärnsrätten, särskilt om man är i fara för att bli skadad eller bortförd.

5. Försvara någon annan som blir attackerad

Om en person ser att någon annan blir fysiskt attackerad, till exempel slagen eller hotad med vapen, kan personen ingripa med våld för att skydda den som är utsatt. Detta är tillåtet under nödvärnsrätten och räknas som att skydda en annan person från ett pågående eller överhängande angrepp.

6. Skydda sin egendom från stöld eller skadegörelse

Om någon försöker stjäla eller förstöra ens egendom, exempelvis genom att bryta sig in i en bil eller krossa fönster, kan man använda ett måttligt våld för att förhindra det. Här är det viktigt att det våld som används är försvarligt och inte går längre än nödvändigt för att avbryta stölden eller skadegörelsen.

7. Försvara sig vid trakasserier eller hotfullt beteende

Om någon närmar sig på ett hotfullt sätt, exempelvis genom att göra hotfulla gester eller fysiska närmanden, kan det vara tillåtet att knuffa bort personen för att skapa avstånd och skydda sig själv. Detta räknas som en defensiv handling och är tillåtet inom ramen för nödvärn.

I alla dessa fall måste självförsvaret vara proportionerligt och försvarligt i förhållande till hotet. Detta innebär att man inte får använda mer våld än vad som är nödvändigt för att skydda sig själv eller andra. Om en person använder överdrivet mycket våld, kan det betraktas som övervåld och leda till juridiska konsekvenser.…

Read More