From Iwato 1810 by Iwato
All träning är utbildning. All utbildning syftar till lärande. Stress hämmar lärandet av ninjutsu. Utbildning i ninjutsu skall ge förmåga att med eller utan vapen lösa konflikter och hantera dess dynamik, ibland under skriande stress.
I en akut nödsituation, inbillad eller verklig, kan stress blockera de bästa kunskaper och färdigheter liksom mottagligheten för nya.
Stressfenomenet är därför en nyckelfaktor i all utbildning och särskilt i stridskonstutbildning.
Människans initiala stressreaktion på hot av olika slag är en försvarsåtgärd, som sådan naturligtvis positiv, men endast inom vissa gränser. Om hotet blir för starkt eller för långvarigt, blir också även stressen som försvarsåtgärd skadlig, det är då negativ stress inträder. Människan bryter ned sig själv. Stress klibbar sig fast i kroppen i form muskelspänningar på olika ställen, bröst- och ländrygg, nacke och andra ställen som negativt påverkar vår hållning-rörelse-förflyttning.
Ur en evolutionär synvinkel är stressfenomenet svaret på frågan vad som gjort att människan överlevt som art på jorden. De individer som hade detta funktionssätt överlevde fram till och under fertil ålder och förde generna vidare. De som inte reagerade så gick under.
Ett exempel ur en tänkt anfaders situation;
Han sitter och tar igen sig. Plötsligt hör han ett knakande ljud från buskarna runtom och anar skuggan av ett rovdjur. Nu finns det ingen tid att fundera, livet står på spel och det ligger fara i minsta dröjsmål. Omedelbar handling är av nöden: kamp eller flykt reaktionen är triggad.
Det som hände var att kroppen reagerade automatiskt med en ögonblicklig energimobilisering. Tankeverksamhet hade tagit tid och tid fanns inte i den situationen.
Förnimmelseimpulsen slog därför ut hjärnans normala, intellektuella verksamhet och fortsatte utan tidsförlust till ett område i hjärnan där den aktiverade ett centrum – amygdalan –, extremt känsligt för hot till livet och alltid berett, ett överlevnadscentrum. Detta sände larmet blixtsnabbt vidare genom det sympatiska nervsystemet, ett aktivitetssystem (det finns ett parasympatiskt också, ett återhämtande), till binjurarna, som i blodet omgående insöndrade stresshormoner: adrenalin och noradrenalin.
Samtidigt med detta snabba, inre förlopp flög mannen upp reflexartat med det av honom eller artfränder uppfunna och tillverkade spjutet i handen, alltid förvarat tätt intill. Jämför med Havamal; ”Sina vapen ska ingen på fältet ha utom ett stegs avstånd, för ovisst är det när man ute på vägen behöver sitt spjut”.
Reflexen var en autentisk rörelse, som triggades av känslan rädsla, inprogrammerad under lugnare förhållanden, när hjärnans intellektuella delar var fullt påkopplade med tillhörande vidsynthet och kombinationsförmåga.
Det finns inget som skiljer oss moderna människor från vår paleolitiska anfader. Vi har samma intelligens, fysiska förmåga, känslor etc.
Alla känslor är i grunden impulser till handling
- vid ilska ökar blodflödet till händerna vilket gör det lättare att gripa om ett vapen eller fiende
- vid rädsla ökar blodflödet i stora muskelgrupper för att underlätta flykt
- ögonbrynen lyfts och gör att synfältet vidgas och att mer ljus når näthinnan och man får lättare grepp om läget
Anfadern och vi tänker med neocortex, som är mycket större hos människor än hos andra djur.
Vid vandring uppför det fylogenetiska trädet från kräldjur till apa och till människa, ökar neocortex storlek. Amygdalan fungerar som en larmcentral på samma sätt för oss alla. Om amygdalan tolkar en situation som farlig slår den larm. En sinnessignal från öga/öra går till thalamus och sedan via en enda synaps till amygdalan.
Under de första millisekunderna av en sinnesförnimmelse tolkar vi och bedömer vi signalen.
Hippocampus främsta uppgift är att lagra detaljerade minnen av de yttre sammanhangen. Den förstår skillnaden mellan tiger i det fria och en tiger i bur.
Om amygdalan uppfattar ett visst mönster av sinnesintryck håller på att bildas, drar den en snabb slutsats och utlöser en reaktion innan den fått full bekräftelse – eller innan den fått någon bekräftelse överhuvudtaget.
Detta kallas för prekognitiva reaktioner; reaktioner som baserar sig på lösa neurala informationsbitar som inte är sammanställda till ett igenkännbart objekt.
För att uppnå autentiska rörelser måste alla träningsrörelser utföras först långsamt och koncentrerat så att det limbiska systemet i reptilhjärnan aktiveras. Långsamheten är en funktionell pedagogisk strategi. Ett tillstånd av lugn och koncentration (α-tillstånd och vidvinkel vision) uppnås, som så småningom kan hållas även under strid och kaos. När den inre bilden klarnar över hur rörelsen skall utföras, kan man gå över till att hårdkoda rörelsen. Till detta krävs totalt tre minuter träning eller ca 25 repetitioner. Myten om tusentals repetitioner för att lära sig något grundligt saknar stöd inom forskningen.…
Read More