Plötslig förändring segrar alltid

IwatoMarch 5, 2020

豹変して必ず勝つ

[HYŌHEN-SHITE KANARAZU KATSU]

Ur Ultimate Fighting Techniques of Samurai av Hatsumi sensei – Om Shinden Fudo ryu, i fri översättning.
Den översättning som finns till engelska missar en del termer som är centrala för denna text, så jag har gjort en egen översättning från japanska till svenska

Hatsumi.Shiraishi.blur

I en skrift om Shinden Fudo Ryu, i en hemlig bokrulle benämnd Tatara Kishin är det skrivet: ”hyohen-shite kanarazu katsu” (plötslig förändring segrar alltid). Med andra ord, ”en vis man ändrar sig, en dåre aldrig”, som ordspråket säger. Svärdet är din arm, armen är i andan om att segra, och metoden är sprungen ur shugyō.

Shugyo [djuplodande träning] utvecklar Jintsu kraften [神通 – övernaturlig/mystisk]. Verklig Jintsu når man genom att repetera något tusen gånger, men alltid göra det som om det vore för första gången. Glöm allt om svärdet, glöm styrka, glöm medvetenheten. Att vara utan sinne [無心 mushin ] är Jintsu. Låt kami bestämma ödets gång. Förändring [変化 henka] är oundvikligt och naturligt; så för att korrekt utveckla Jintsu måste man vara utan ego.
För första gången avslöjas gokui ur Shinpi Hyohen no maki[1] [神秘豹変の巻 – ”bokrullen om mystisk plötslig förändring” men kan även läsas som ”bokrullen om den mystiska leoparden”] och genom den kan man nå upplysning [悟りsatori].

Jag undrar om leoparder [豹 hyo] existerade förr i tiden i Japan[2]? På vilket sätt förändrades de plötsligt? Känslan av att vara kraftfull med mer mod än teknik, att vara tveklös, utan rädsla, med ett genomträngande sinnelag, och med en tillsats av filosofi, som inkluderar naturlig moral och krigarens etik i syfte att kunna utvecklas stort. Sådana läror förs över från lärare genom isshin denshin (以心伝心 – outtalad transmission) endast till elever som kan ta emot shinden (förmedlad från kami).

När jag var ung, tillsammans med Takamatsu sensei, skrattade han till vid ett tillfälle och sa: ”jag har haft många elever, men ingen så modig som du, Hatsumi-kun”. Jag kan fortfarande se bilden av honom framför mig när jag blundar.

[1] Äka Amatsu Tatara Hyoutei no maki. Ingår i Shinden Fudo ryu jutaijutsu

[2] Förr i tiden trodde man i Japan an leoparden var en tigerhona…

Tanren 鍛練

IwatoSeptember 4, 2018

From Sida 8 – Iwato 1810 by Iwato

Hatsumi sensei övar shako ken mot en lindad påle

Tanren är den benämningen vi använder för förberedande färdighetsträning. Det är ett grundläggande träningskoncept som innebär att eleven, utifrån egna ambitioner och förutsättningar, på ett systematiskt sätt ställs inför alltmer komplexa uppgifter och krav på befriade och internaliserade rörelser.
Grundtanken är att eleven som första steg ska uppnå en god neuromuskulär kontroll för att i senare skede behärska alla rörelser för både närkamp och vardag och innehållet i våra program. Det handlar också om att hantera kroppen på det säkraste och evolutionärt mest effektiva sätt.

I Koto ryu krävs tanren för att härda varje del av din kropp till vapen. För traditionell atemi-träning, klä in en påle med halm och linda in det med tyg. Förr i tiden användes även päls från djur som omslag, idag kan man ersätta det med andra objekt och material.
En koncentration av kropp, sinne och ande måste komma till uttryck genom näven i effektiv atemi. Samma princip gäller även vid träning av fingrarna. Rätt fotarbete ökar dessutom kraften i slaget. När du gör t ex tre-fingerslaget, kan det kännas att det inte är kraftfullt nog, då ska du spontant låta en spark följa efter slaget.

Shinden Fudo ryu har också något som benämns ”tanren gata”, som på djupet handlar om att hitta kroppens soliditet i och genom naturliga rörelser. Syftet är att integrera kroppen både vertikalt och horisontellt (foot-spine-hand).
Att upptäcka sina egna instinktiva rörelsemönster är det första steget på budons väg. Man måste dock påminnas om att förändring inte alltid innebär tillväxt och rörelse inte alltid leder till utveckling. Om man fortlever ett liv som gynnar dysfunktionella och onaturliga rörelsemönster så måste först lära sig att röra sig med kvalité innan man kan öka kvantitet.

Tanren handlar inte om grundträning ála kampsporter, då man aerobt och anaerobt volymtränar enskilda (tomma) rörelser eller nöter in tekniker. Istället bör man använda tanren för att färdighetsträna kroppen på ett sätt som sätter ljus på det som inte fungerar, för att sedan kunna genom självinsikt bearbeta dessa svagheter. Man kan dock aldrig anta att en normal rörelse automatiskt också är effektiv. Det som är normalt behöver nödvändigtvis inte vara naturligt.…

Daikokujin

kumafrAugust 15, 2014

From Shiro Kuma's Blog by kumafr

While cleaning my papers I found a notebook relating my japan trip of April 2007.
A lot of time has passed and my students of 2007 are all 15th dan now and live their own lives.

During the year 2006 we had been studying the Shinden fudô ryû, and even though we were now studying the concepts and techniques of the kukishin ryû the concept of Ikken Hassô 一剣八双 (one weapon, all weapons/directions) was totally in harmony with the feeling sensei was teaching.

Ikken Hassô can have different interpretations but what sensei said that night of Friday 13th, April 2007 is interesting.

Here are my notes from what he said during that class:

You have to train all the weapons but not only in the use they were designed for. This is the essence of Ikken Hassô 一剣八双.
Train slowly even if Uke is fast, use small (light) controls.
When uke is down be like a cat playing with a mouse.
You have to train the feeling hidden within the form of the waza and only then you can play, this is the way you should train.
Shingitai Ichi 心技体一 is very important in budô”.
Train the 9 schools but with the principles of the Bujinkan, because the evolution of the bujinkan follows the Bufu Ikkan 武夫一環”.

What is amazing is that Sensei is still saying the same today. The Bujinkan has been created through the study of the nine schools but has become today a path on its own. This is why for example even if we have sword techniques only in the Kukishin ryû and the Togakure ryû*, we can train sword techniques with the feeling of any other ryûha.

Later during the same trip, I went for lunch with him and Nagato sensei and he said: “The fake Shihan like xxx and xxx go by themselves. Anyway I had this statue of Daikokujin made to smash those who are in the way”. He laughed and added “it weighs 6 tons!”.**

Did you know that Daikokujin 大国主神 when written Daikokujin 大扱く塵 could mean “big stripping of impurities”. Maybe the statue is there to clean the bujinkan from those fake practitioners.

__________________________________
* only these two ryûha have biken densho (private discussion with Sôke in 2013).
**the huge statue outside of sensei’s house in Noda was made in memory of Takamatsu sensei for the 50th anniversary of their encounter in Kobe (1957).

Shinden Fudo ryu – bakgrund

IwatoJuly 4, 2014

From Sida 16 – Iwato 1810 by Iwato

Den Shinden Fudo ryu vi förvaltar i Bujinkan har haft två utvecklingsvägar men har sedan Toda Shinryukens dagar (slutet av 1800-talet) tränats som en enhet. Dessa två är

Shinden Fudo ryu Daken Taijutsu
Shinden Fudo ryu Ju Taijutsu

Dakentaijutsu

Grundaren av Shinden Fudo ryu dakentaijutsu anses vara Izumo Kanja Yoshiteru (äka Garyu Doshi) och ska ha lärt sig kinesisk kenpo under Eikyu perioden (~1113). Han anses också vara den som är grundaren av Kukishin ryu dakentaijutsu, så dessa två skolor har en gemensam bakgrund. Ordet daken syftar på de tekniker som man använder för att slå fiendens kritiska sårbarheter.

Enligt Hatsumi senseis bok ”Hiden Ninja Submission” kan denna skola spåras bakåt till Gyokko ryu genom Garyu Doshi/Izumo Kanja, som räknas som tredje Soke i Gyokko ryu. Vid något tillfälle och för oss av okänd anledning var Izumo tvungen att fly till Iga. Sannolikt för att han var på den förlorande sidan i ett slag.

Vissa källor anger dock Izumo som son till Garyu Doshi, medan andra källor säger att dessa två var en och samma person. Han finns även omnämnd i Kukishin ryu skrifter.

Den formelle sammanställaren av vad som senare kom att kallas för Shinden Fudo ryu är den andre Soke, Minamoto Hachiman Tamenari.

Under Seicho-perioden (1573 – 1592) kallade Abe Muga denne metod för Shinden Fudo ryu dakentaijutsu. Abe Muga hade även lärt sig ninjutsu från Koga Tarohye Ozunu och Ohtsuka Daikuro Tadahide från Iga. Abe kallades även för ”Tengu Taro”.

Under Meiji perioden (1868 – 1912) öppnade Toda Shinryuken Masamitsu en dojo i Kobe/Akashi med en skylt utanför som deklamerade Shinden Fudo ryu. Han var morfar till Takamatsu Toshitsugu, som fick lära sig denna tradition och ärvde överhögheten för den. När hatsumi Masaaki blev elev till Takamatsu blev han senare även den 26:e Soke För Shinden Fudo ryu.

Ett av Shinden Fudo ryu’s grundläggande koncept är shizen – naturlighet och spontanitet. Naturen förändras och är därför vackert. Men likt människohjärtat kan denna förändring vara potentiellt hemskt, och därför måste vi lära känna roten till förändringen.

För att kunna lära oss detta måste vi harmonisera sinne, teknik och kropp: shin – gi – tai. Vi måste utveckla vår shin-gi-tai genom att tygla de 5 elementen. När Soke undervisar elever är inte hans attityd att lära ut den senaste trenden eller modet, utan snarare notera i efterhand att det är konceptet av shizen som aldrig kan dö ut. Detta är själva kärnan i bugei (stridskonst). Det är en form av föraning; en ständigt pågående utveckling. Denna träning av sig själv är en ständigt pågående kunskapsskapande och -överföring, och även om det kan kallas för vägledning (sendatsu 先達), så kan det även betraktas som homonymen ”blixt av inspiration” sendatsu (閃達).

Denna attityd för utveckling (shinpen 進変) börjar snart i sig att utvecklas mot shinden (神伝, består av tecken för kreativ skaparkraft och överföring) och du blir medveten om att det handlar om livserfarenhet. Och detta är kopplat till en kamae av telepati mellan elev och lärare och är en initiering till innehållet i Shinden Fudo ryu.

Jutaijutsu

Grundaren av Shinden Fudo ryu jutaijutsu var Otomo Furumaro. Han är en känd person i de japanska historieböckerna. Det är bekräftat att han reste till Kina 752, som deltagare i en 450 man stark eskort för ett kejserligt sändebud från Japan. Han återvände år 754 som eskort till Ganjin Wano (688-763), som var den präst som etablerade den buddistiska Ritsu-sekten i Japan, och som dessutom bodde delvis hos Otomo klanen.

Enligt vissa källor lärde sig Furumaro kinesisk kenpo under sin vistelse i Kina. Andra källor säger att kunskaperna kom direkt från Gaijin, men i så fall är det nog mer sannolikt att det var någon i dennes omgivning, eftersom Ganjin var blind. Furumaro undervisade denna metod inom familjen och den hölls som en hemlig familjetradition [jap. kaden].

Tre generationer senare kallade Otomo Sukuni Kuniuji denna metod för Otomo Shinden ryu taijutsu och ytterligare några generationer senare reformerade Hotta Masamichi metoden och döpte den till Seishin Fudo ryu.

Enligt legenden lärde sig Miyamoto Musashi denna metod och hans ättlingar kom att kalla den för Musashi ryu taijutsu.

År 1701 tog översteprästen vid Oyamanawa templet, Shigemura Masahide en ung elev vid namnet Yoshihei och lärde denne allt han kunde om både stridskonst och litteratur. Tillsammans färdades de landet runt i en musha shugyo för att pröva sina kunskaper. Yoshihei bytte namn till Asahina Goro Minamoto och formade en metod som han kallade för Shinden Fudo ryu, som förutom taijutsu/jutaijutsu även bestod av kenjutsu och sojutsu mm.…

Använd fiendens förmåga

IwatoNovember 4, 2013

From Sida 19 – Iwato 1810 by Iwato

Teki no chikara wo tsukau! [敵の力を使う]

Använd fiendens förmåga!
Det viktiga är inte hur en rörelse startar och slutar. Istället ska fokus läggas på de växlingar (av kroppens position) med hjälp av Ashirau som de båda ytterligheterna är underkastade. Jämför med yin och yang. Alla besökare i honbu-dojo, säger Hatsumi sensei, vet hur Kihon Happo Ichimonji skall utföras, alla vet hur man gör en jodan uke och hur man slår en omote shuto, men ytterst få vet hur man utför den positions förändrande rörelsen mellan dem på ett korrekt och naturligt sätt.
Hatsumi sensei rör sig alltid avspänt och använder motståndarens kraft och rörelse som sin egen och den mentala bilden skall vi alla försöka ha för vår budo.

I Shinden Fudo ryu beskrivs detta med tre viktiga teorier;
Ikken Hasso [一拳八相]
Biken Isshun [秘拳一瞬]
Shizen Shigoku [自然至極] / Hasso Shigoku [八相至極]

Ikken Hasso refererar till idén om isolerade rörelser;
– att ett slag kan komma från alla håll
– av ett slag som kan riktas åt alla håll eller
– ett slag som skiftar form (beroende på Ashirau) iterativt mellan initiering och träff

Biken Isshun handlar om att företa spontana seriella rörelser med eller utan vapen. När man är beväpnad ska man bete sig som om man vore obeväpnad och vice versa. Begreppet kan översättas till ”ett vapen som döljs omgående”.

Shizen Shigoku refererar till en ursprunglig vision av naturen, att uppnå en ”spontan icke kropp (shizen no kutai)” som attityd vid möte med ovissheten. Det handlar om att intuitivt veta när man skall agera och när man inte skall göra det, med parallella rörelser, dvs tekniker som sker med en samtidighet. Beskrivs som att att agera ”samtidigt i åtta riktningar – hasso shigoku”.

Inbördes förhållandet mellan dessa tre idéer är en grundläggande förutsättning för att kunna ”använda fiendens förmåga” till vår fördel.…

Recent Posts

Most Used Categories

Tag: shinden fudo-ryu