ninjutsu - NinZine 3.0

Vår Soke, Masaaki Hatsumi, sammanställde anvisningar till våra studier och la grunden till vår träningsfilosofi i skriften ”TenChiJin Ryaku no Maki” – sammanfattning av Himlens, Jordens och Människans kunskaper som utkom 1978 och är en katalog över våra principer (ten), metoder (chi) och situationer/scenarier (jin)
Trots att många år har gått, är boken för många bara en teknikkatalog och de missar därmed syftet med den.
Några år senare, 1983, skrev Hatsumi-sensei boken Togakure Ryu Ninpo Taijutsu som även den var uppdelad i Ten, Chi och Jin avsnitt. Och fyrtio år innan hade den förre stormästaren Toshitsugu Takamatsu transkriberat materialet [Amatsu Tatara] för Kukishin Ryu med samma indelning.

Inom Bujinkan studerar vi budo och baserar dess handlingskunskaper på taijutsu – men som Takamatsu skrev 1962 – ”Ninjutsu är Taijutsu”.
Budo 武道 är ett japanskt ord där ”bu” brukar översättas med strid och ”do” med väg; alltså stridens väg eller stridskonst, men det är inte ett uttömmande svar.
Tecknet ”bu 武” består av två delar; 戈 vapen och 止 stoppa, som vi således kan tolka som ”att stoppa vapen” eller ”hindra våld”.
Det andra tecknet, do 道, är än mer komplext. Enkelt kan det översättas till ”väg” men då omfattas hela den österländska tradition som ser denna väg (jmf med Tao) som en livslång vandring mot insikt och vad vi i väst skulle kalla självförverkligande.
Do tecknet består av en sammansättning av två tecken. Dessa två är tecknet för huvud och ett hejdat steg. Man ska stanna upp i sin vandring och begrunda vart stegen bär, vart färden leder.

Bujinkan 武神館 består av tecken Bu, Jin och Kan. Bu har jag tolkat redan ovan, Kan översättas till hus eller hall. Tecknet för 神 Jin är mer spännande och översätts till trikotomin gud, sinne och anda. Bujin är alltså att ”andan av att stoppa våld”. Tecknet 神 som också kan uttalas som kami, kan även tolkas som förebud från himlen till vår livsform.

I Shobogenzo (”Antologi om den sanna lärans öga”, 1231-53), en av zen buddhismens ursprungsverk beskrivs Bujin som trehövdade Ashura med åtta lemmar.

Taijutsu 體術 består också av två kanji. Tai 體 översätt lexikalt till ”kropp” och jutsu 術 ”teknik, manöver eller färdighet” vilket gör att Taijutsu vanligen tolkas ”kroppsfärdigheter”. Detta visar att hela kroppen skall utnyttjas.
Men tecknet för Tai kan även användas som ett sammanhållande symbol för trikotomin kropp, själ och sinne, d v s ”självet”.
Det enda element vi alltid för med oss in i en självskydds situation är ”självet”. Så Taijutsu kan även tolkas som ”självets färdigheter”. Andra översättningar av 體 är inre substans, objekt och verklighet, så därför kan Taijutsu även tolkas som inre rörelsefärdigheter – eller som ”somatisk intelligens”.

Jag undviker medvetet tolkningen ”teknik” eftersom i en akut nödvärnssituation är det kroppens parasympatiska nervsystem som styr. Övertro på förprogrammerade tekniker leder snabbt till nederlag på grund av högmod och kort förstånd.
Vår överlevnad har sedan 40 000 år säkrats av de motoriska program som vi bär på i det limbiska systemet – även kallat för ”reptilhjärnan”.
Reptilhjärnans alarmsystem är programmerat att välja den mest intelligenta rörelse som sker med minsta möjliga dröjsmål och minsta möjliga energiförbrukning. Ritualiserad teknikträning kan göra våld på den funktionen, och resulterar i rörelser där muskler motarbetar varandra och är i strid med de naturliga reflexerna.
Vår träning måste därför rikta in sig på att lära sig improvisera brett och skapa något nytt och unikt, anpassat för varje enskild situation.

När våra sinnen tar emot en pre-incident signal som tolkas som hot slås det primitiva alarmsystemet på. Vi undviker hotet reflexmässigt – vi rekylerar undan. Därefter tar reptilhjärnans rationella alarmsystem vid och jag förutom den första reaktionen – rekylering – även kan bete mig mer rationellt genom att fly, anfalla, bluffa, förhandla osv. Dessa två reaktioner kommer intuitivt och spontant. Först som tredje steg kopplas det kognitiva systemet in och jag blir ”medveten” om vad jag kan göra.…

Skillful means

IwatoOctober 5, 2011

From Sida 32 – Iwato 1810 by Iwato

Ninjutsu innehåller inga ritualiserade grundtekniker för försvar eller angrepp, utan allt är rörelsebaserade principer och koncept för vår somatiska intelligens, för direkt eller indirekt bekämpning av det som hotar oss. Hatsumi sensei menar att uppdelning av en kamp i slag, spark, kast och grepp mm är en simpel teoretisk konstruktion som lämpar sig för amatörmässiga lärare.

Istället för att använda oss av begrepp som kamp och strid i arbetet med att lösa en konflikt så borde vi ta till oss begreppet ”houben”.
Houben är ett japanskt begrepp med buddistiskt ursprung som saknar ord på svenska. Det närmaste man kan komma i översättning är engelskans ”skillful means”, eftersom det handlar om att med kroppsfärdigheter ta motståndarens kampvilja.

Vi måste lära oss att se på striden och framför allt på livet som ett sönderfallande system av inre olikheter eller beroendeförhållanden mellan stridens ”element”. Den japanska termen ”heiho” kan skrivas med två olika kanji uppsättningar, varav den första betyder stridsmetod 兵法 och det andra betyder fredskonst 平法 och därav det japanska talesättet ”stridskonst är fredskonst” – ”heiho wa heiho nari 兵法は平法なり” som är ett av våra ledord.

I ninjutsu använder vi alltid ”skillful means” och utgår från kroppens spontana och djupstrukturella alarmreaktioner för att möta ovissheten och för att hantera ett angrepp.
Spontana rörelser definierar vi som djupa och yttre rörelser som är gjorda med odelbar ändamålsenlighet, att alla reaktioner, känslor och tankar är med. I en spontan och naturlig rörelse finns det inte någonting onödigt, den är gjord med den högsta möjliga praktiska läggningen.

Motsatsen till spontana rörelser är ritualiserade rörelser som är gjorda utan kontakt med den inre naturliga förmågan. En ritualiserade rörelse är inlärd utifrån men inte internaliserad.

Spontana rörelser har våra intuitiva limbiska alarmreaktioner som plattform. En typisk alarmreaktion är alltid svar på en yttre påverkan och någon variation i utlösningsförmågan förekommer inte.
En alarmreaktion får hela sin energi inifrån. Den uppstår i reptilhjärnan genom en automatisk, rytmisk impulsproduktion. En alarmreaktion är medfödd, oföränderlig och ändamålsenlig i normala situationer (utan att vi är medvetna om denna ändamålsenlighet). Att alla våra spontana rörelser ofta visar stor förmåga till föränderlighet och anpassning beror på att de dirigeras av sammankopplade oföränderliga djupstrukturella instinktshandlingar och variabla ytstrukturella metoder.
De djupstrukturella instinkterna och ytstrukturella metoderna framhäver teknikernas olikhetskaraktär. Den enskilda tekniken är inte något i sig själv, utan skapas genom olikheten i förhållandet till andra rörelser och förflyttningar i striden, både de jag skapar själv och de min motståndare skapar.

Alla verktyg och vapen som används i strid har på samma sätt ingen fast form i utgångsläget. Deras form är verktygens tillfälliga egenskap, som föds just i det ögonblick de används, modifieras för sitt ändamål, för att aldrig mer återkomma. Detta är också något vi kallar för ”kukan” men skriver med en annan uppsättning av kanji 空観 – och betyder ”att dyka upp i tomrummet”.
På samma sätt är de ”kamae” vi använder endast ögonblicks attityder, chimära bilder av struktur, i en ständigt dynamisk verklighet och dess innehåll avgörs av gränssituationen.…

Att bli en ninja

IwatoSeptember 26, 2011

From Sida 32 – Iwato 1810 by Iwato

Ett gammalt dokument från 1700-talets Iga beskriver, förutom mod, tre krav för att lära sig ninjutsu;

Intelligens
Smidighet
Ödmjukhet

Den har även noterat tre patologiska försvarsmekanismer som hindrar en för övrigt lämplig person från att kunna bli ninja:

1. osore – rädsla och oro
rädsla i sig är inget negativ, det är en av våra starkaste krafter för överlevnad, men det handlar om att kunna styra den känslan rätt så att den leder till överlevnad och inte bryter ner oss.

2. anadoru – ringaktning
detta handlar om ego, att anse sig vara förmer än andra… en avsaknad av ödmjukhet som förr eller senare leder oss till nederlag.

3. kangae sugi – att tänka för mycket
det kan upplevas att detta är i motsatsförhållande till att vara intellektuell och intelligent men samtidigt som måste man lära sig att inte tänka för mycket för att inte hindra våra limbiska alarmreaktioner att skydda oss i akuta situationer.

Freud har skrivit mer om försvarsmekanismer (klicka)

…