From Sida 26 – Iwato 1810 by Iwato
Ett modebegrepp som florerar runt i media är ”mindfullness” – medveten närvaro. Genom att vara medvetet närvarande i nuet kan man bli friare att välja hur man vill agera på det som händer i tankar, känslor och kropp i varje ögonblick.
Det är är ett begrepp som ursprungligen kommer från buddhismen, där medveten närvaro är en del av den åttafaldiga vägen och odlas som en nyckelkomponent i meditation och sinnesnärvaro. Från 1990-talet och framåt har begreppet lyfts fram i västerländsk psykoterapi och stresshantering.
Vår term för medveten närvaro är Sanmai 三昧 – ”fullständig mental närvaro” – och är ett begrepp som förekommer i texterna om Goshinho (ibland även omnämnd som Goshinpo eller Goshin jutsu), som i direkt översättning betyder ”självskydds metod”.
Ursprungligen i 7-800 talets Japan hade Goshinho inget med fysiskt självskydd att göra, utan handlade mer om att skydda sig mot ondska i allmänhet och demoner i synnerhet. Det var ett begrepp inom esoterisk buddism och som senare införlivades även i shugendo.
För att man skall kunna skydda sig måste man vara fullständigt närvarande i verkligheten och där är kopplingen till vår taijutsu.
Taijutsu måste börja med förståelse. Den som vill nå ett mål behöver analysera vad som krävs för att nå målet och hur träningen blir ett redskap för att ta sig dit. Det finns inga genvägar till resultaten.
För att nå maximal effekt av taijutsu träningen krävs sanmai i varje rörelse och steg. Att endast delta med ögon eller tanke är inte tillräckligt. Träningen handlar inte bara om att följa skriven text i ett densho med övningar, utan också om att förstå varför man gör det man gör, och hur det skall kännas.
Under träningen ska vi stegvis och med kontroll, bana in de nödvändiga förutsättningar (kihon) som vi behöver behärska, för att bättre klara av utmanande situationer i verkligheten.
Detta kräver mod. Man måste vara modig nog att släppa alla förutfattade åsikter och tidigare inpräglade rörelsemönster, för att börja om från början som om man vore ett barn. Detta är extra svårt för de som vill lära sig taijutsu, men har en bakgrund inom kampsport.
Mindfulness som forskningsområden inom psykologin och neurologin är ännu ett relativt ungt område. De hittills studerade positiva effekterna hos personer som under en tid testat på mindfulnesstekniker är flera:
- Ökad aktivitet i hjärnområden kopplade till känslomässig aktivitet och responskontroll samt positiva känslor.
- Minskad mängd störande tankar och känslor och förbättrad uppmärksamhet .
- Minskad stress, minskad ångest och gladare sinne
- Ökad empati (förmågan att se saker från en annan människas perspektiv och förstå dennes känslor) vilket leder till ökad medkänsla.
Ett enkelt sätt att utveckla sin sanmai är att ägna en viss tid, t ex. 8 minuter dagligen åt att sitta i en lagom bekväm, upprätt position (gärna i seiza) och fokusera hela medvetandet på andningen. Så fort man kommer på sig själv med att tänka på annat släpper man dessa tankar och återgår till att fokusera på andningen.
Sen går detta att utöka till att utföras samtidigt som man gör andra saker. Börja gärna fokusera på andningen och expandera sedan ditt fokus till t ex. ljud omkring dig eller känslan i kroppen.
Andra situationer kan vara när du promenerar eller äter frukost, men slutmålet är att göra detta under våra lektioner i taijutsu.
Med sanmai tränas ”öppen perception”. Perception är ett begrepp för de processer i hjärnan som tolkar sinnesuttryck och vid sanmai skall tolkningen vara så liten som möjligt. Målet är att iakta, inte tolka, sinnesintrycken. Detta är en nödvändighet för att man skall kunna utvecklas efter att ha passerat godan-testet.…