From Sida 24 – Iwato 1810 by Iwato
”Shiki wo shinobi” är något som Hatsumi sensei har nämnt ofta i dojon och under sina föredrag.
Shiki {buddh: vijnana} kan vanligtvis översättas som vaksamhet, intention eller medvetenhet. Ideogrammet för shiki [識] är med i ord som “kai shiki [下意識]” (det undermedvetna/ förmedvetna), “ mui shiki [無意識]” (medvetslöshet), “jou shiki [常識]” (sunt förnuft) etc.
Hatsumi sensei beskriver Shiki som det sjätte elementet, något som vi människor kan applicera på naturens övriga fem element; chi-jord, sui-vatten, ka-eld, fu-vind och ku-tomhet/intighet
( sex element: rokudai [六大], fem element godai [五大]).
Han nämner att det sjätte elementet är som något som finns tillsammans med de fem andra och används för att kontrollera dem, men också något som vi måste lära oss att dölja och något som vi måste avhålla oss från att använda när det inte behövs.
Dessa koncept, om både att dölja och avstå ifrån, är vad vi pratar om när vi definierar “nin” [忍], som i ninja [忍者], ninjutsu [忍術] etc, och ideogrammet för “nin” uttalas ofta som “shinobi” av japaner.
身を忍び – mi wo shinobi
心を忍び – kokoro wo shinobi
識を忍ぶ – shiki wo shinobu
Dessa tre rader formar ett ninja-ordspråk som kan översättas som:
Dölj kroppen (fysiska attribut, objekt)
Dölj ditt hjärta (avsikter och åsikter)
Dölj din medvetenhet (kunskaper, insikter och erfarenheter)
Denna döljande aspekt av ”shinobi” passar alla livs områden där man måste möta någon form av våld, kraft eller energi, om det så vore politisk makt, personlig ekonomi eller till och med grader inom Bujinkan – det är inte något som skall poseras med eller användas på ett uppenbart sätt hela tiden, utan endast när det är mest lämpligt och när det passar ens behov.
Detta är ett av de koncept som vi kan använda från vår träning i vardagen. Det är relativt få gånger vi måste använda taijutsu för att fysiskt skydda oss – ”shiki” är en princip som vi kan använda varje dag. Detta är något som Sensei poängterar dagligen och föregår själv med gott exempel.
Begreppet Shiki introducerades av Mikkyo buddistiske prästen Kukai i början av 800-talet. Enligt Kukai består universums fundamentala essens [tai 體] av de sex elementen (rokudai 六大, sex mahabhutas); jord, vatten, eld, vind, tomhet och medvetenhet.
I vanliga buddistiska läror är dessa sex betraktade som konstituerande element av fenomen. Världen och tingens essens visas i Mahayana buddhismen med termer som ”Dharma-natur” (dharmata), ”Sann absoluthet” (tathata) och ”Intighet” (shunyata). Kukais syn på universum var att de sex elementen är dess innersta väsen och är identisk med Dharmakaya Buddha Mahavairocana.
Som i andra aspekter i sin esoteriska doktrin presenterar Kukai den yttersta essensen i positiva och konkreta termer där de som är bekanta med Zen kanske förväntar sig negativa uttryck. De sex elementen och alla fenomen, är i relation med varandra genom ”producerande” element och ”producerade” ting, men i verkligheten handlar det inte om ett verkligt relativ förhållande eftersom begreppet ”skapelse” inte passar in här.
Eftersom de fem första betraktas som materiella element och den sista som ett mentalt element är de egentligen av samma typ. De både genomsyrar varandra och är ömsesidigt fria. Därav, allt som är av materia är mentalt, och allt mental är materia. Detta bildar grunden för universell ömsesidig frihet, som är ett uttryck för den esoteriska principen om att människan och Buddha är ett.
Kukai visar även att de fem första elementen representerar en noumenal princip (ri 理) och den sista ger uttryck för perfekt visdom (chi 智). Detta betyder enligt honom att hela universum är ett förkroppsligande av Mahavairocanas noumenala princip och visdom.…
Read More
