Month: September 2012

From Sida 24 – Iwato 1810 by Iwato

Tre typer av ändamålsenliga medel [三方便] (jpn san-hoben )

Hoben [方便] {jpn}, upaya {skt} som kan översättas till ”lämpliga medel” eller ”ändamålsenliga metoder” är enligt buddismen en bodhisattvas förmåga att utröna exakt vad som krävs för att väcka en adept ur sin världsliga slummer.
Det finns ett exempel i Lotus Sutran om en man som upptäckte att hans hus brann och när han försökte få ut sina barn ur det, så vägrade de, eftersom de hade så roligt med sina leksaker. Då berättade mannen för barnen att på utsidan fanns mycket roligare leksaker och lyckades på det sättet att få ut dem och rädda dem. Det vill säga mannen ansåg att en vit lögn var ett lämpligt medel för att rädda barnen.

Likadana ”hoben” finns även inom stridskonsten. Hatsumi sensei brukar säga att ”densho ljuger”, dvs att det som de tidigare mästarna har skrivit inte alltid är sant. Man kan låta nybörjare träna och fokusera på en sak och låta dem tro att det är viktigt, samtidigt som de omedvetet tränar även någonting annat som är viktigt längre fram i träningen. Oftast har alla tekniker en ”öppen [omote]” sida som alla har tillgång till, men det kan även finnas en eller flera ”slutna [ura] sidor”.  Syftet med hoben är alltså att ”väcka” eleven, inte alltid att lära ut en teknisk detalj.

Enligt Tendai Buddismen (Takamatsu senseis och Daisuke Nisimas buddist orden) kan Shakyamunis läror klassificeras av i tre kategorier. Tendai tolkar titeln på andra kapitlet i Lotus Sutran som ”Ändamålsenliga medel” och kategoriserar dem i tre typer;

Den första kategorin är känd som ”Anpassningar av lagen för ändamålsenliga medel” (jap: Hoyu-Hoben), och de är läror som predikades i enlighet med mottagarens kapacitet att ta emot dem.
Den andra heter ”Ändamålsenliga metoder som kan leda in” (Notsu-Hoben) och ange vilka läror Buddha predikade som en inkörsport till den verkliga undervisningen.
Dessa två ändamålsenliga medel motsvarar Lotus Sutrans introduktionsläror och utgörs av behovsanpassade läror.
Den tredje kategorin, de ”Hemliga och underbara ändamålsenliga medel” (Himyo-Hoben) är de läror som innehåller den verkliga sanningen. Denna ändamålsenliga metod indikerar att Buddha dolde eller hemlighöll sanningen under de första 42 åren av sin förkunnelse  och utvecklade det endast i Lotus Sutran.
Sett från Lotus Sutra perspektivet, är dock alla de preliminära läror som ingår i sutran som partiella förklaringar av sanningen. Denna integration kallas ”underbar” (myo). Till skillnad från de första två ändamålsenliga medlen, är den tredje kategorin inte bara ett medel som leder människor till sanningen, utan är också sanningen själv.

Nichiren (1222-1282) förklarar ”hemliga och underbara ändamålsenliga medel” med liknelsen om juvelen i manteln från ”Fem hundra lärjungar” i Lotus Sutrans åttonde kapitlet, där en fattig man har en dyrbar juvel insydd på insidan av sin mantel, men som inte är medveten om det. Eftersom han är omedveten, är juvelen ”hemlig”, men eftersom han äger det, är det ”underbart.”
Juvelen insydd i dräkten är en symbol på att Buddha är inneboende i alla människor (underbart), och den stackars mannens okunnighet om det, att vanliga människor inte är medvetna om sin egen Buddha-natur (hemlig).

Begreppen hi och myo används inom vår budo också, speciellt inom Gyokko ryu. Notera även att ”gyo” också betyder ”juvel”.…