From Sida 19 – Iwato 1810 by Iwato
Onmyojutsu [陰陽術] – Taoism i japan
Taoism kom till Japan från Kina redan under Asuka perioden, men lyckades aldrig etablera sig som institutionell tradition. Element av taoistism i form av ”magi” existerar numera mest inom grenar av Shinto och bland Shugendos bergsasketer.
Det tydligaste uttrycket för taoism i japan kan man hitta i den ritualistiska tradition som går under namnet onmyodo eller onmyojutsu.
Onmyo [陰陽] kan i vissa sammanhang även uttalas som in-yo, dvs samma sak som yin-yang
Onmyojutsu’s centrala del i består av ten-mon [天門] och gogyo [五行]. Även en gammal form av feng shui, som på japanska heter kimon tonko [奇門遁甲] – ingick i detta. Till skillnad mot kristendom och många andra religioner, har japansk taoism aldrig befattat sig med ”livet efter döden”. Fokus för onmyojutsu var identifiering och undvikande av friktion och disharmoni, här och nu.
Genom att komma till insikt om naturens lagar och genom att applicera in-yo/gogyo teorier, försökte utövare av onmyojutsu – onmyoji – skapa ordning i en värld som uppfattades som gravt kaotisk och mystisk.
Ursprungligen var onmyojutsu tätt förknippat med det kejserliga hovet, och dess styre av det japanska riket. Den var strikt kontrollerad av hovet och var det ända fram till mitten av 1800-talet, då den helt förbjöds av dåvarande regeringen. Under Heian-perioden fanns det till och med ett departement för kontroll av onmyojutsu utövning, kallad Onmyo-ryo. Man har uppskattat att det under Togukawa perioden fanns tiotusentals utövare av onmyojutsu, med varierande grad av kompetens, som skapade kalendrar, stjärnkartor, horoskop, bedömningar av goda och dåliga dagar och riktningar.
Onmyoji konsulterades för allehanda typer av uppdrag, från stadsplanering av huvudstaden (ex Kyoto, Nara och Tokyo/Edo), till förrättandet av hovets ritualer, tolkning av övernaturliga ting och, viktigast av allt, spådomar rörande kejsaren, hovet och nationen.
De första onmyoji, som kom från Kina under 500-talet, kallades för jugondo [呪禁].
Jugondo var schamaner som ägnade sig åt uppgifter som att besegra monster, bota sjukdomar, befria besatta människor, platser och objekt från onda andar, skingra spöken etc.
Det var ett högst rituellt ämnesområde, som omfattade kunskapsområdet kinesisk medicin, taoistiska trollformler, magiska åkallanden av skyddsmakter och olika former av mystiska transtillstånd.
Under dessa förändrade medvetandetillstånd kunde jugondo utövare gå på glödande kol och hälla kokande vatten över sina bara händer utan att skada sig.
Under åren som gick absorberades onmyojutsu gradvis i de shintoistiska och buddistiska traditionerna, och togs upp av shugenja och andra asketiska grupperingar, till den grad att onmyojutsu som särskild tradition av egen rätt, slutade att existera.
Idag är termen onmyojutsu till och med okänd bland de, som under olika andra benämningar utövar delar de element som överlevt tidens tand.
Inom vår stridskonst omfattas onmyojutsu under ämnesområden som Gogyo sosei [五行相生], Gogyo sokaku [五行相剋] och Hojutsu [法術], dvs i sanshin no kata och kihon happo.…
Read More