From Sida 26 – Iwato 1810 by Iwato

Seiza skrivs med två kanji tecken [正座]. Det första uttalas “sei” och betyder “korrekt, rätt, sann” och om den står för sig själv uttalas tecknet “tadashii”.
Tecknet för ”za” betyder ”sittande ställning” och skrivs med en ideogram av två personer sittandes på en plattform, under ett skyddande tak.

För japaner är seiza, med smalbenen vikta under kroppen, det korrekta och formella sättet att sitta på tatamimattor inomhus.
Det finns träsnitts bilder av japanska krigare och adelsmän som sitter med benen i kors, men under Edo perioden (1600 – 1868) var det seiza som gällde för alla väluppfostrade personer på tatamimattor.

Edo periodens etikett nedtecknades av Ogasawara ryu, i en bok med namnet Nihon no Reiho – ”japansk etikett”.
Vi västerlänningar har ofta svårt att sitta med benen vikta under oss. Vi klagar över att benen somnar, det gör ont etc. Om det till någon tröst, så fanns det japaner redan under Edo perioden som klagade över samma sak.
I Nihon no Reiho avfärdas dessa klagomål med att dessa personer inte har tränat tillräckligt mycket. Författaren Ogasawara Kiyonobu förespråkar seiza för att den formar kroppen och ryggraden till ett naturlig hållning, och som leder till ett alert sinne. ”Även om du bara intar dina måltider i seiza, så är det bra.. genom att göra så skapar du en harmonisk känsla och kroppens hållning blir korrekt”

Seiza är en lugnande ställning, men inte för vila. Eftersom seiza användes för formella aktiviteter så beskriver Ogasawara Kiyonobu den som ”en laddad rörelse i stillhet” (sei chu do 静中動), i motsats till sittande i hel- eller halvlotusställning (stillhet inom stillhet – sei chu sei 静中静), och som används till meditation.

Det poängteras att blicken är naturligt vänd framåt, ögonen skall vara i det sk ”happo gan” – öppen blick i alla/åtta riktningar – riktad ”bortom bergen”. Med detta menas att ögonens synfält finns mellan riktningar kl 9 och kl 3 (9-12-3 blicken, slagfältsblicken mm) och får inte fastna på något enskilt objekt.

Man skall vara alert, men också behålla ett lugnt sinne, balansera förmågan att ”se” (ken) och utveckla en förmåga att ”förnimma” (kan).
”Kanken niyo no metsuke” är en term som beskriver krigarens förmåga att att se det synliga och förnimma det osynliga i omgivning.

Kiyonobu säger att seiza förmodligen växte naturligt fram genom erfarenhet, och att det är en vacker och aktiv ställning, vilket är orsaken till att den används idag inom japansk budo och geido (konstens väg).…

Read More