From Sida 10 – Iwato 1810 by Iwato
Genom sin förmåga att stå upprätt intar människan en position mellan himmel och jord. När vi tar det första steget, är vi inte längre bundna vid en och samma plats. Världen öppnar sig framför oss: ett fält att upptäcka och ett fält att förändra. Världen blir en sfär vars centrum finns överallt och periferin ingenstans. Vart vi än tar vägen upplever vi världen som en sfär, vars centrum är vi själva.
Från och med våra första vacklande steg som barn, krävs det flera år av mognad för att vi skall uppnå optimal förmåga att gå. Vårt sätt att gå speglar den mänskliga kroppens universella lagar i lika hög grad som de karaktäristiska personlighetsdragen, som gör att man känner igen en person på gången bland hundra andra.
Koshi 腰 – Höfterna
Höfterna är det gyro som styr resten av kroppens rörelsekedjor och som måste passera igenom här. Vi kan känna hur den lodräta kroppsaxeln befriar benen och höfterna, och tillåter kroppens hållningsreflexer att hålla oss upprätta. På liknande sätt ger bröstkorgens och halsen balans frihet åt axlarna. Man skall inte försöka utföra gångrörelsen utan låta den ske av sig själv med hjälp av spänningsbalans, gravitation och av en anpassning till underlaget (som en rekyl).
Skulderbladen kommer utan ansträngning i en elliptisk rörelse. När rörelsen hittat en rytmisk regelbundenhet anpassar de sig själv som en motvikt till benens rörelse.
Ashi 脚 – benen
I och med att vi har funnit vår lodlinje genom kroppen, sker det en avspänning i höfterna. Det ben som är fritt och rör sig från den bakre positionen framåt utför en mycket ekonomisk pendelrörelse. I själva verket får vi en helhetsförnimmelse av att de båda benen svänger fram och tillbaka under oss som två pendlar.
Benen bidrar inte med någon särskild egen ansträngning vare sig för att nå ner till marken framför kroppen eller för att trycka den ifrån sig bakom kroppen. De följer den lodräta axeln som glider fram i rummet och den pendlar snarare under än framför eller bakom den.
Observera att knäna inte vid något ögonblick är översträckta. Till och med i sträckningsfaserna behåller de en lätt fjädring, som ger dem deras säkerhet.
En konsekvens av denna frigörelse är intrycket att de båda benen bildar ett integrerat system när man går. Gåendet följer inte längre en rytm i två faser: höger-vänster, höger-vänster. Det lokomotoriska systemet (förflyttning genom rörelse) tycks förena de båda benen till ett enda hjul som snurrar fram under oss. Våra ben rullar åt oss.
Ashi 足 – Fötterna
Om man kan säga att de båda benen är en integrerad koordination som fungerar som ett enda hjul under oss, så kan fötterna liknas vid däcket som omger hjulet. Fötternas komplexa leder med sina skyddande trampdynor av muskler och senor leder till den jämförelsen. Trampdynorna dämpar och tar upp den stöt som fötterna utsätts för när vi går.
Foten tar först i marken med hälen. Genom en reflexmekanism plattas foten ut mot marken, rullar mot det som hjulet på en vagn och lämnar marken med stortåspetsen. Det hela fungerar som ett system av hävstångsarmar som successivt viks upp samtidigt som man går.
Foten är inte ett kraftorgan utan ett känselorgan. När man går är benets viktigaste muskulära motorer belägna på höfternas nivå. Med hjälp av låren och underbenen överför de sina impulser ända till fötterna som modifierar kontakten med marken.
Om kroppsaxeln är lodrät och om benens hjul rullar reflexmässigt blir gången ljudlös. Det är också ett säkert sätt att få en bekräftelse på om man hittat den optimala koordinationen. Man hör inget ljud och känner inga stötar i hälen när foten når marken.
…
Genom att gå övar vi vår taijutsu. Genom att gå och lyssna av inåt blir även mer medvetna av de mekanismer som är nödvändiga för budo. WHO rekommenderar en daglig dos på 10 00 steg om dagen. Det är något att sträva efter, eftersom det går att jämföra med Hatsumi senseis rekommendation om 1-2 timmars promenad varje dag. Det är ett förslag som han själv följer än idag vid 85 års ålder.…
Read More