Tag: atekomi

From Sida 11 – Iwato 1810 by Iwato

Enligt en teori kan all stridskonst delas upp i tre utvecklingsområden:

• rörelse
• vapen
• mål

Våra rörelser definieras som taijutsu och dess rörelsekvalité är beskriven i sanshin no kata. Vi kallar våra vapen för ”ken” som enklast kan översättas till ”effektorer” att användas på olika former av stridsarenor. Det kan vara olika typer av vapen och verktyg på den fysiska arenan, men även sådant abstrakt som desinformation, psykologi osv på de infologiska- och beteendearenorna.
De mål som vi angriper med våra ”ken” kallas vanligen för ”kyusho”.

Koto ryu koppo kinketsu

Kyusho är den generella budo termen för de mål som är motståndarens kritiska sårbarheter. Termen kunde dock variera beroende på region och tradition, och kallades t ex för ”kinketsu” – farliga hål – inom Koto ryu och ”shiketsu” – dödliga hål – inom Takagi Yoshin ryu, medan de inom Kukishin ryu mer generellt kallades för ”atekomi kokoroe” – kunskap om slag in mot kroppen (atekomi är synonymt med atemi = slag mot kroppen).
Riktpunkter för hugg med svärd och kniv kallades för ”kirisho” – hugg punkter. Dessa lärdes ut som inre hemligheter (hiden) inom varje skola och antalet punkter kunde variera från några få till hundratals, även om man i verkligheten under pågående kamp inte har så många att välja emellan.

När det gäller slag och sparkar mot dessa punkter så måste man förstå att det finns individuella skillnader på avseende effekten på motståndaren. Man måste även känna till att en del av dessa punkter kan också användas för att lindra effekten av fiendens slag på egen kropp och för att snabba upp återhämtning efter en skada, detta kallas då för kappo.

Manipuleringen av dessa punkter kunde ske med slag (atekomi/atemi) med handkant (shuto), näve (kobushi), fingertoppar (shito), öppen hand (hirate), tår (ashisaki), fotled (ashikubi) etc. Effekten man eftersträvade var att försätta fienden i tillfällig andnöd, förvirra denne eller för att tillfälligt förlama kroppens rörelsefrihet.

Inom vår Koto ryu koppojutsu är detta beskrivet i bokrullen Shoden Chugokui, där koppo kinketsu namn, områden och effekter är beskrivna. Den innehåller:

• Manipulering av punkter för kappo,
• Manipulering av punkter som förgör,
• Kunskap av sådant som dödar omedelbart,
• Slag som orsakar skada långt efter själva träffen,
• Punkter som tillfälligt förhindrar livets ”ki”,
• Punkter som för tre till sju dagar förhindrar full rörlighet,
• Punkter som förlamar rörelser omgående
• Punkter som stoppar rörelser tillfälligt
• Smärtsamma punkter osv.

Denna metod kallas för gomon no kei – läran om de fem angreppssätten – i denna bokrulle, dvs. om att varje punkt går att manipulera på fem olika sätt för olika ändamål. Den säger att när man har tränat sin förmåga för atekomi mot punkterna, kommer man att kunna utveckla en mentalförmåga (seishin ryoku) till toate (”slag på distans”).

Kyusho handlar alltså inte enbart om att fysiskt manipulera punkter som ger smärta. Människor är konstruerade så att de kan bli oförmögna att röra sig om de manipuleras på punkter som känns behagliga. Därför, säger bokrullen, ”att det är viktigt att studera människor och djur [eg. rörliga ting och skulle idag även kunna inkludera fordon mm], för att förstå deras funktion och deras svagheter”. Med detta uppnår man de mystiska förmågor som beskrivs i gamla legender.

Idag har allting runt omkring oss i samhället mängder med kyusho-punkter: fordon, byggnader, datasystem, logistiksystem, kraftnät etc, och kunskap om dessa ingår också i vår goshinjutsu träning för att vi ska kunna förbereda oss på att beskydda dem.…